Skip to main content

Vi deltar inte i firandet

Insändaren i Mölndalsposten.

Vi har fått en inbjudan att delta i festligheterna vid det första spadtaget till det nya äldreboendet i Pedagogen-området, och vi tackar nej. Inte för att vi motsätter oss ett nytt boende. Tvärtom: behovet är stort och vi vill gärna se fler platser byggas. Men vi kan inte ställa upp och symboliskt inviga ett bygge vars ägande- och driftsform vi anser är fel väg att gå.

Boendet ska byggas, ägas och drivas av privata företag. Kommunen betalar kostnaden via LOV (lagen om valfrihetssystem), men har ingen rådighet över fastigheten. Det innebär att ägarna när som helst kan välja att använda lokalerna till annat än äldreomsorg, till exempel genom att erbjuda platser till privatfinansierade kunder, sälja fastigheten vidare eller lägga ner verksamheten om den inte är lönsam nog. Det finns inget som tvingar ägarna att fortsätta med kommunal äldreomsorg, eller omsorg över huvud taget! I ett aktiebolag är styrelsen skyldig att verka för ägarnas avkastning. Att inte pröva alla lagliga sätt att öka intäkterna vore ett åsidosättande av det uppdraget, det är så aktiebolag ska fungera.

Vi menar att LOV inom äldreomsorgen medför fler problem än den löser: pengar som är avsedda för vård riskerar att gå till vinstuttag i stället för bemanning. Upphandling och uppföljning kostar kommunen tid och resurser som annars gått till omsorgen. Personalkontinuiteten blir sårbar när verksamheter kan läggas ner eller säljas med kort varsel. Varje ny privat aktör som etableras urholkar dessutom kommunens egen förmåga att bedriva äldreomsorg. Kompetens, personal och resurser flyttas ut ur den kommunala organisationen. Den organisationen blir desto svårare att bygga upp igen den dag en privat utförare lägger ner eller drar sig ur.

Vi vill se ett nytt äldreboende byggt snarast. Men det ska ägas och drivas av kommunen, med full demokratisk insyn och kontroll över hur skattemedel och omsorg om våra äldre förvaltas, inte styras av en extern styrelses avkastningskrav.

Arvid Tunvall, Vård- och Omsorgsnämnden (V)

Joakim Ramberg, Kommunstyrelsen (V)

Vård och omsorg i Mölndal behöver mer resurser

Skärmdump av insändaren i Mölndalsposten

Mölndalsborna förtjänar en vård och omsorg av hög kvalitet, och medarbetarna förtjänar en arbetsmiljö där de orkar och kan göra ett bra jobb. Idag brister det på båda punkter, och det handlar inte om okunskap eller ovilja hos personalen. Det handlar om resursbrist. I omsorgen kan du göra skillnad på riktigt för en annan människa, varje dag! Men då ska du också ha de resurser som krävs.

De senaste fyra åren har Vänsterpartiet i samtliga budgetförslag satsat tiotals miljoner kronor mer på vård och omsorg än något annat parti i Mölndal. Vi har gjort det därför att vi vet att pengar som går till rätt bemanning, rimliga scheman och tid för varje brukare är en riktig satsning på både medarbetarnas hälsa och den omsorg som varje mölndalsbo har rätt att förvänta sig.

Vi har fått med oss övriga partier på att sluta ställa krav på generella effektiviseringar år efter år. Sådana krav låter tekniska och ansvarsfulla på pappret, men i verkligheten blir de till ospecificerade nedskärningar som drabbar både personal och de som är beroende av vården och omsorgen. Att spara några procent ”rakt över” utan att säga var eller hur är inte ansvarsfull politik – det är att politikerna lämnar till personalen att lösa politikernas problem.

Inför höstens budgetarbete kommer väldigt tydliga signaler om att det behövs mer resurser för att klara en rimlig kvalitet och arbetsmiljö. Och då handlar det om miniminivåer, inget extra. Förvaltningen ser problemet, det måste vi politiker också göra.

De brister vi ser idag i arbetsmiljön inom vård och omsorg beror inte på bristande kunskaper. De beror huvudsakligen på bristande resurser, det behövs fler kollegor, rimliga scheman och en organisation som är dimensionerad för det uppdrag den faktiskt har.

Vänsterpartiet kommer fortsätta prioritera vård och omsorg högre än något annat parti i Mölndal. En trygg och välfinansierad vård och omsorg borde vara självklar i en välmående kommun som Mölndal.

Arvid Tunvall och Margareta Goop, Vård- och Omsorgsnämnden

Anna Mårland, Sociala Hållbarhetsutskottet

Joakim Ramberg, Gruppledare

Dörrknackning vid Jungfruplatsen


Fyra valarbetare

Idag lördag var vi ett gäng vänsterpartister och pratade med Mölndalsbor vid Jungfruplatsen. Alltid roligt och intressant att höra vad folk har att säga.

 

Arvid med valbroschyrer

Vi informerade också om våra förslag om fri tandvård upp till 23 år, och ett starkare högkostnadsskydd. Och om hur vi vill bromsa hyreshöjningarna.

Debattdag i Mölndal

Debattpanel Margareta K, Adam L, Anna M och Kennet W

Den 5 maj deltog Vänsterpartiet i två paneldebatter i Mölndal.

Debatt om företagande i Mölndal

Debattpanel med 7 politiker

Joakim Ramberg var på plats för Vänsterpartiet. Vi inledde med att förklara att det bästa vi kan göra här och nu för att stärka företagens kompetensförsörjning är att byta regering. Anställda måste kunna lita på att de får stanna här om de vill. De behöver känna sig trygga med att de får se sina barn växa upp och leva sina liv i Sverige. Ingen sade emot. Sedan satsar vi ju mest på skolan också! Och jämlikheten som gör människor trygga och skapar ett kreativt klimat.

Debatt och dialog med Föreningen FUB i Mölndal

Politikerpanel med AdamL, Anna M och Kennet W

FUB är en förening för och med personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Från Vänsterpartiet deltog Anna Mårland. Vi fick berätta att vi satsar mest pengar på funktionsstöd i budgeten, och att vi har bra inblick i hur det fungerar att leva med funktionsnedsättning. Egen eller som anhörig. Och om att vi måste mycket mer ta på allvar delen som handlar om service inom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Det blev inte mycket tid för frågor, men det fanns en stor frustration kring inte minst hur insatsen ledsagning fungerar (eller inte) i Mölndal idag.

Härligt första maj-firande

Första maj 2026 firades först i Mölndal, sedan i Göteborg. Soligt, folkfest, svängigt, mycket folk. Det är väldigt roligt att fira arbetarrörelsens dag! Och vi går som vanligt i Göteborgs största tåg.

Valdebatt på biblioteket

Panel bestånede av politiker från alla 8 partier i Mölndals fullmäktige.På tisdagskvällen ordnade biblioteket och Mölndalsposten debatt inför valet.

Vår Anna Mårland lyfte inte minst våra satsningar på skolan och mindre barngrupper i förskolan.

Glöm inte relationer och förståelse då vi pratar om skolan!

Skärmbild av insändare med en bild av en skolbänk.

Relationer och förståelse för vad som ligger bakom elevers beteende måste lyftas mer i debatten om studiero!
Läs vår insändare om skolan i Mölndalsposten.

Studiero – men hur skapar vi den i praktiken?

Debatten om ordning och reda i skolan fortsätter i Mölndals-Posten. Både Johanna Rantsi (M) och Sverigedemokraterna lyfter vikten av studiero, tydliga regler och konsekvenser för elever som stör undervisningen.
Det är svårt att invända mot målet. Självklart ska klassrummet vara en plats där undervisning kan bedrivas och där både lärare och elever känner trygghet.
Men i diskussionen saknas en viktig dimension: relationer och förståelse för vad som ligger bakom elevers beteenden.
Barn gör rätt när de kan. När en elev gång på gång avbryter, lämnar klassrummet, hamnar i konflikt eller inte klarar av att följa regler är det sällan ett uttryck för ovilja. Ofta är det ett tecken på stress, svårigheter att hantera krav eller att något i situationen blivit för svårt.
Bakom varje beteende finns ett behov. Den professionella uppgiften i skolan är därför inte bara att sätta gränser, utan också att vara nyfiken på varför situationen uppstår.
Det väcker några viktiga frågor i den pågående skoldebatten:
  • Vad händer med de elever vars svårigheter visar sig just i situationer som handlar om regler, impulskontroll eller socialt samspel?
  • Hur säkerställer vi att konsekvenser inte ersätter förståelse för vad som faktiskt behöver förändras?
  • Hur rustas lärare och skolor för att analysera situationer där elever inte lyckas – och hitta lösningar som gör att de kan lyckas nästa gång?
  • Vilken betydelse ges relationer mellan elever och vuxna för att förebygga konflikter och skapa trygghet i klassrummet?
Studiero skapas inte enbart genom regler och konsekvenser. Den växer fram i klassrum där elever känner sig förstådda, där vuxna är trygga ledare och där undervisningen är tillgänglig även för de elever som behöver mer stöd.
Ordning är viktigt. Men långsiktig studiero bygger på relationer, förståelse och en professionell nyfikenhet på vad elever faktiskt behöver för att kunna lyckas.
Anna Mårland, Jennie Mårland
Vänsterpartier Mölndal

8 mars 2026

 

Varje år demonstrerar Vänsterpartiet på internationella kvinnodagen tillsammans med andra organisationer i Göteborg. När vi samlas i år sker det i en tid som präglas av krig och konflikt. Vi ser hur kvinnor över hela världen kämpar för frihet och fred – från Gaza till Rojava, från Buenos Aires till Minneapolis.

Vi ses på Gustav Adolfs torg på söndag! 15:00.

Lyckade försök med kortare arbetstid

I en ny svensk-norsk studie har elva arbetsplatser testat kortare arbetsvecka med goda resultat – deltagarna rapporterade bättre mående och ökad produktivitet.

Går det att jobba mindre, må bättre – och ändå få lika mycket gjort? Resultaten från den nordiska piloten tyder på att det är möjligt, åtminstone under försöksperioden och på de deltagande arbetsplatserna.

Under ett halvår deltog nio verksamheter i Sverige och två i Norge, från konsulter och energibolag till vårdenheter och kommunala förvaltningar.

– Vi är mer effektiva, hinner med det som gör livet roligare och kan tack vare det göra ett bättre jobb, säger Lisa Willenhag, terapeut inom socialtjänsten på Socialförvaltningen Nordost i Göteborg.

4 day week

Studien ingår i det globala 4 Day Week-projektet, lett av intresseorganisationen 4 Day Week Global, där arbetsplatser testar att göra samma arbete på 80 procent av tiden, med full lön.

– Det här talar för att 40 timmar inte är någon magisk siffra, säger projektledaren Anna-Carin Alderin.

Forskningen har finansierats av Karlstads universitet, där Lena Lid Falkman varit forskningsledare. Hon betonar att resultaten bör tolkas med försiktighet – studien saknar jämförelsegrupper och har kort uppföljning – men tycker ändå att det som framkommit hittills är intressant.

10 av 11 fortsätter

I studien rapporterade deltagarna bland annat minskad stress och ångest, bättre sömn och ökad känsla av lycka.

Produktiviteten och kreativiteten upplevdes högre, medan arbetsbelastningen uppfattades som oförändrad. Verksamhetsresultaten behölls eller förbättrades, och sjukfrånvaron minskade.

Tio av elva verksamheter har valt att fortsätta med kortare arbetsveckor.

– Det är kanske det största kvittot på att det här har fungerat. Resultaten stämmer också med en stor internationell studie med fler deltagare och kontrollgrupper, säger Lena Lid Falkman, som fortsätter följa utvecklingen.

Jeanette Hedberg på SKR säger att även om det finns lyckade exempel är en storskalig arbetstidsförkortning inom kommuner och regioner inte möjlig:

– Det finns ingen plan för hur förlusten av timmar skulle hanteras.

Hon anser samtidigt att mer kunskap behövs om effekterna och hoppas att SKR:s externa utredning om arbetstidsförkortning, som ska vara klar i november, kan bidra med det.

(Den här texten har vi kopierat från SVT. Länk till nyheten på SVT )