Valdebatt på biblioteket
På tisdagskvällen ordnade biblioteket och Mölndalsposten debatt inför valet.
Vår Anna Mårland lyfte inte minst våra satsningar på skolan och mindre barngrupper i förskolan.
Våra svar till naturskyddsföreningen
Varje val skickar Naturskyddsföreningen ut en enkät till partierna inför valet, där vi får fylla i hur vi ser på ett antal lokala miljöfrågor.
Här kan du se vad vi svarar inför valet 2026.
Glöm inte relationer och förståelse då vi pratar om skolan!
Relationer och förståelse för vad som ligger bakom elevers beteende måste lyftas mer i debatten om studiero!
Läs vår insändare om skolan i Mölndalsposten.
Studiero – men hur skapar vi den i praktiken?
Debatten om ordning och reda i skolan fortsätter i Mölndals-Posten. Både Johanna Rantsi (M) och Sverigedemokraterna lyfter vikten av studiero, tydliga regler och konsekvenser för elever som stör undervisningen.
Det är svårt att invända mot målet. Självklart ska klassrummet vara en plats där undervisning kan bedrivas och där både lärare och elever känner trygghet.
Men i diskussionen saknas en viktig dimension: relationer och förståelse för vad som ligger bakom elevers beteenden.
Barn gör rätt när de kan. När en elev gång på gång avbryter, lämnar klassrummet, hamnar i konflikt eller inte klarar av att följa regler är det sällan ett uttryck för ovilja. Ofta är det ett tecken på stress, svårigheter att hantera krav eller att något i situationen blivit för svårt.
Bakom varje beteende finns ett behov. Den professionella uppgiften i skolan är därför inte bara att sätta gränser, utan också att vara nyfiken på varför situationen uppstår.
Det väcker några viktiga frågor i den pågående skoldebatten:
- Vad händer med de elever vars svårigheter visar sig just i situationer som handlar om regler, impulskontroll eller socialt samspel?
- Hur säkerställer vi att konsekvenser inte ersätter förståelse för vad som faktiskt behöver förändras?
- Hur rustas lärare och skolor för att analysera situationer där elever inte lyckas – och hitta lösningar som gör att de kan lyckas nästa gång?
- Vilken betydelse ges relationer mellan elever och vuxna för att förebygga konflikter och skapa trygghet i klassrummet?
Studiero skapas inte enbart genom regler och konsekvenser. Den växer fram i klassrum där elever känner sig förstådda, där vuxna är trygga ledare och där undervisningen är tillgänglig även för de elever som behöver mer stöd.
Ordning är viktigt. Men långsiktig studiero bygger på relationer, förståelse och en professionell nyfikenhet på vad elever faktiskt behöver för att kunna lyckas.
Anna Mårland, Jennie Mårland
Vänsterpartier Mölndal
8 mars 2026
Varje år demonstrerar Vänsterpartiet på internationella kvinnodagen tillsammans med andra organisationer i Göteborg. När vi samlas i år sker det i en tid som präglas av krig och konflikt. Vi ser hur kvinnor över hela världen kämpar för frihet och fred – från Gaza till Rojava, från Buenos Aires till Minneapolis.
Vi ses på Gustav Adolfs torg på söndag! 15:00.
Lyckade försök med kortare arbetstid
I en ny svensk-norsk studie har elva arbetsplatser testat kortare arbetsvecka med goda resultat – deltagarna rapporterade bättre mående och ökad produktivitet.
Går det att jobba mindre, må bättre – och ändå få lika mycket gjort? Resultaten från den nordiska piloten tyder på att det är möjligt, åtminstone under försöksperioden och på de deltagande arbetsplatserna.
Under ett halvår deltog nio verksamheter i Sverige och två i Norge, från konsulter och energibolag till vårdenheter och kommunala förvaltningar.
– Vi är mer effektiva, hinner med det som gör livet roligare och kan tack vare det göra ett bättre jobb, säger Lisa Willenhag, terapeut inom socialtjänsten på Socialförvaltningen Nordost i Göteborg.
4 day week
Studien ingår i det globala 4 Day Week-projektet, lett av intresseorganisationen 4 Day Week Global, där arbetsplatser testar att göra samma arbete på 80 procent av tiden, med full lön.
– Det här talar för att 40 timmar inte är någon magisk siffra, säger projektledaren Anna-Carin Alderin.
Forskningen har finansierats av Karlstads universitet, där Lena Lid Falkman varit forskningsledare. Hon betonar att resultaten bör tolkas med försiktighet – studien saknar jämförelsegrupper och har kort uppföljning – men tycker ändå att det som framkommit hittills är intressant.
10 av 11 fortsätter
I studien rapporterade deltagarna bland annat minskad stress och ångest, bättre sömn och ökad känsla av lycka.
Produktiviteten och kreativiteten upplevdes högre, medan arbetsbelastningen uppfattades som oförändrad. Verksamhetsresultaten behölls eller förbättrades, och sjukfrånvaron minskade.
Tio av elva verksamheter har valt att fortsätta med kortare arbetsveckor.
– Det är kanske det största kvittot på att det här har fungerat. Resultaten stämmer också med en stor internationell studie med fler deltagare och kontrollgrupper, säger Lena Lid Falkman, som fortsätter följa utvecklingen.
Jeanette Hedberg på SKR säger att även om det finns lyckade exempel är en storskalig arbetstidsförkortning inom kommuner och regioner inte möjlig:
– Det finns ingen plan för hur förlusten av timmar skulle hanteras.
Hon anser samtidigt att mer kunskap behövs om effekterna och hoppas att SKR:s externa utredning om arbetstidsförkortning, som ska vara klar i november, kan bidra med det.
(Den här texten har vi kopierat från SVT. Länk till nyheten på SVT )
Santa Maria i Mölndal varslar om nedläggning
Vi känner med de 105 som nu verkar tvingas sluta sina arbeten på Santa Maria i Mölndal. Det måste kännas väldigt otacksamt när man skött sina jobb, levererat kryddor och taco-kvällar till hela Sverige och en bra vinst till ägarna.
Vi lånar idag ut vår plattform till livsmedelsarbetarna
Bakom varje beslut finns människor, lojala arbetare, som har gett stora delar av sina yrkesliv till verksamheten. Om förslaget går igenom står de inför en osäker framtid, säger Nataša Stojković, förbundsordförande, Livsmedelsarbetareförbundet. Beskedet om eventuell nedläggning kommer i ett läge då arbetslösheten i Sverige är bland de högsta i Europa.
– Trygghetssystemen som ska finnas där när människor förlorar jobbet, inte minst a-kassan, har urholkats under lång tid. I det ljuset känns beskedet extra tungt. När ett lönsamt företag, i jakt på ännu högre vinster, väljer att flytta produktionen utomlands upplevs sveket mot de anställda särskilt smärtsamt, säger Nataša Stojković, förbundsordförande, Livs.
Ansvaret för frågorna om beredskap och livsmedelsproduktion behöver tas på allvar, menar Nataša Stojković. – I en tid då beredskap, försörjningstrygghet och livsmedelsproduktion lyfts som avgörande samhällsfrågor borde det vara självklart att produktion i Sverige värnas och utvecklas, inte avvecklas.
Livs krav på politiken är att återställa och stärka trygghetssystemen så att människor känner trygghet när jobbet försvinner. Även skapa tydliga och skarpa incitament för företag att stanna kvar och investera i Sverige, särskilt när verksamheterna är lönsamma. – Idag är det alltför billigt att lägga ner och flytta en produktion. Det finns för få krav på företag att ta det samhällsansvar som rimligen borde följa med att verka och tjäna pengar i Sverige. Det är ett systemfel, och det är hög tid att det tas på allvar. Detta är inte bara en fråga om enskilda jobb, utan om ansvar. Ansvar gentemot de anställda, mot lokalsamhället och mot Sverige som land, säger Nataša Stojković.
Vården i Mölndal behöver mer pengar
Vänsterpartiet kommenterar insändaren i Mölndalsposten för någon vecka sedan, där en grupp anställda i vården i Mölndal skrev om den pressade situationen på deras arbete.
Hela texten här:
Vi läser i Mölndalsposten de vårdanställdas rop på hjälp.
Det har varit många år nu när en acceptabel nivå på Mölndals omsorg upprätthålls av att personalen stressas. Personer som rekryteras till Mölndal från andra kommuner är inte imponerade av den omsorg som erbjuds här. Vi har sett våra egna föräldrar bo de sista åren i sitt liv i en verksamhet som är långt under det man har rätt att vänta sig av en välmående stad som Mölndal.
Det handlar inte bara om pengar får vi höra. Och visst, det har varit rörigt i administrationen på Vård- och Omsorgsförvaltningen, och en del pengar har lagts på fel saker. Vi kan säkert jobba smartare på olika sätt, och använda ny teknik på sätt som både är bra för brukare och minskar kostnaderna för kommunen.
Men vi kommer inte ifrån: Om unga människor ska välja att arbeta inom vården i framtiden så måste de tro på att de där kan göra ett bra jobb. För kan de det, så är arbete inom vården bland det bästa man kan ha!
Och för att göra det behöver de vara tillräckligt många. Och de måste ha vettiga villkor på jobbet. Och vi kommer att behöva att en större andel av våra unga väljer att arbeta i vården när de äldre blir en större andel av befolkningen.
För detta behövs mer pengar, det kommer man inte ifrån. Vänsterpartiet har de senaste åren i våra budgetförslag lagt tiotals miljoner mer på vård och omsorg än något annat parti i Mölndal. För att vi ser behovet. För att vi väljer en god och värdig omsorg före låga skatter.
Joakim Ramberg (V), Gruppledare, Tore Lund(V) och Margareta Goop(V), Vård- och omsorgsnämnden
Vänsterpartiet Mölndal önskar er alla en God Jul och ett riktigt Gott Nytt 2026, året då vi äntligen byter ut den här regeringen!
Nya insändare om skolan
Vänsterpartiet fortsätter att vara aktiva för att göra Mölndals skolor bättre. Denna vecka med två insändare. Anna och Jerker om problematisk skolfrånvaro. Annika om att nu ska vi passa på att minska grupperna i förskolan, då det föds färre barn.
Problematisk skolfrånvaro kräver ansvar på riktigt – inte tomma svar.
Just nu glider barn och unga längre och längre bort från skolan, gemenskapen och sin framtid. Det borde oroa oss alla, skriver Vänsterpartiet.
Publicerad: 2025-12-10 i Mölndalsposten
Vid senaste nämndmötet i social- och arbetsmarknadsnämnden den 27/11 ställde ledamoten Hacer Ok (M) en viktig fråga till Närvaroteamet: ”Har ni de resurser ni behöver?” Svaret blev ett tydligt:
”Ja, det har vi.”
Men det svaret går inte ihop med verkligheten. I Mölndal har vi minst 1 300 elever med problematisk skolfrånvaro, varav 83 barn och unga som är frånvarande från skolan mellan 50 och 100 procent. Det är siffror som kräver handling – inte försäkringar om att allt redan är tillräckligt.
I dag ligger ansvaret för arbetet mot skolfrånvaro på enskilda rektorer. Det betyder att ett barns möjlighet att få stöd helt avgörs av rektorns prioriteringar. Och vi vet att alla rektorer inte tar, eller kan ta det ansvaret. Det finns inga tydliga konsekvenser när skolans arbete brister – men för eleverna blir konsekvenserna desto större.
För barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir resultatet ofta katastrofalt:
Ingen närvaro. Försämrat mående. Marginalisering. Isolering.
När en elev faller – faller hen ofta långt.
Det här är inte ett problem som kan lösas skolvis eller på rektorsnivå. Det är ett kommunalt ansvar. Närvaroteamet, skolförvaltningen och politiken behöver ta ett gemensamt, strukturerat och långsiktigt grepp. Vi behöver samordning, systematisk uppföljning och framför allt: tydligt ansvarstagande.
Med den nya socialtjänstlagen blir det dessutom helt klart att kommuner ska arbeta förebyggande och samordnat – innan problemen växer sig stora. Då duger det inte att säga att resurserna räcker när verkligheten visar något helt annat.
Just nu glider barn och unga längre och längre bort från skolan, gemenskapen och sin framtid. Det borde oroa oss alla.
Och det borde kräva mer än ett enkelt ”ja, vi har tillräckliga resurser”.
Jerker Halling (V) och Anna Mårland (V), social- och arbetsmarknadsnämnden.
I en artikel i Mölndals-Posten togs denna viktiga fråga upp. Tyvärr har den varit aktuell i årtionden! Varför kommer protesterna först nu? Det har protesterats förut gång efter gång. Skillnaden nu är att man går tillsammans och protesterar.
Barngrupperna är långt ifrån Skolverkets riktmärken på 6-12 barn för 1-3-åringar och 9-15 barn för 4-5-åringar. I Mölndal är det runt 22 barn i grupperna (genomsnittet i Sverige är 15). Barngruppens storlek är huvudanledningen varför lärare i förskolan, ofta i förtid, lämnar sitt yrke.
Den psykosociala miljön med stress och utbrändhet som följd och en frustration över att inte kunna använda sina pedagogiska kunskaper leder även till samvetsstress. Att ständigt få prioritera bort läroplanens mål leder till djup otillfredsställelse!
Jag har själv arbetat som förskollärare i 25 år men valde till slut att avsluta min yrkesbana på grund av dessa omständigheter. Jag valde
att arbeta med föräldrastöd i stället och det gör jag fortfarande.
När det fungerar med tillräckligt med personal och färre barn i gruppen är det ett av världens bästa yrken! Det är ett oerhört viktigt arbete eftersom du inom förskolan ska kunna arbeta förebyggande mot eventuell gängkriminalitet i framtiden. Kan du ge barnen trygga relationer och den pedagogiska utvecklingen med allt vad det innebär, som till exempel att umgås i sociala sammanhang, lära sig empati och stärka sin självkänsla, är mycket vunnet!
I Göteborg kommer man att utöka tiden till 30 timmar i stället för 15 för föräldralediga barn. Tanken hade kanske varit god om verkligheten i barngrupperna hade varit annorlunda!
All personal i förskolan blir naturligtvis drabbade av dålig psykosocial arbetsmiljö, men vi får inte glömma att även barnen drabbas! Barnen kan inte gå ifrån så som vi vuxna och har svårigheter att hitta en lugn plats. Ständigt personalbyte och brist på personal gör det svårare med anknytning för barnen.
Men det finns faktiskt möjligheter att ändra på detta! Nu när det föds färre barn kan vi dela upp barngrupperna på fler enheter i stället för att stänga skolor! Detta är en ypperlig möjlighet för framtiden som väl ingen vill missa att ta vara på!
Annika Svengren (V)
Vänsterpartiet Mölndal i GP
Lennart Svensson, Vice ordförande i Servicenämnden i Mölndal, representant för Vänsterpartiet, intervjuades i GP i veckan.
