Idag lördag var vi ett gäng vänsterpartister och pratade med Mölndalsbor vid Jungfruplatsen. Alltid roligt och intressant att höra vad folk har att säga.
Vi informerade också om våra förslag om fri tandvård upp till 23 år, och ett starkare högkostnadsskydd. Och om hur vi vill bromsa hyreshöjningarna.
Den 5 maj deltog Vänsterpartiet i två paneldebatter i Mölndal.
Joakim Ramberg var på plats för Vänsterpartiet. Vi inledde med att förklara att det bästa vi kan göra här och nu för att stärka företagens kompetensförsörjning är att byta regering. Anställda måste kunna lita på att de får stanna här om de vill. De behöver känna sig trygga med att de får se sina barn växa upp och leva sina liv i Sverige. Ingen sade emot. Sedan satsar vi ju mest på skolan också! Och jämlikheten som gör människor trygga och skapar ett kreativt klimat.
FUB är en förening för och med personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Från Vänsterpartiet deltog Anna Mårland. Vi fick berätta att vi satsar mest pengar på funktionsstöd i budgeten, och att vi har bra inblick i hur det fungerar att leva med funktionsnedsättning. Egen eller som anhörig. Och om att vi måste mycket mer ta på allvar delen som handlar om service inom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Det blev inte mycket tid för frågor, men det fanns en stor frustration kring inte minst hur insatsen ledsagning fungerar (eller inte) i Mölndal idag.
På tisdagskvällen ordnade biblioteket och Mölndalsposten debatt inför valet.
Vår Anna Mårland lyfte inte minst våra satsningar på skolan och mindre barngrupper i förskolan.
Varje val skickar Naturskyddsföreningen ut en enkät till partierna inför valet, där vi får fylla i hur vi ser på ett antal lokala miljöfrågor.
Här kan du se vad vi svarar inför valet 2026.
Varje år demonstrerar Vänsterpartiet på internationella kvinnodagen tillsammans med andra organisationer i Göteborg. När vi samlas i år sker det i en tid som präglas av krig och konflikt. Vi ser hur kvinnor över hela världen kämpar för frihet och fred – från Gaza till Rojava, från Buenos Aires till Minneapolis.
Vi ses på Gustav Adolfs torg på söndag! 15:00.
I en ny svensk-norsk studie har elva arbetsplatser testat kortare arbetsvecka med goda resultat – deltagarna rapporterade bättre mående och ökad produktivitet.
Går det att jobba mindre, må bättre – och ändå få lika mycket gjort? Resultaten från den nordiska piloten tyder på att det är möjligt, åtminstone under försöksperioden och på de deltagande arbetsplatserna.
Under ett halvår deltog nio verksamheter i Sverige och två i Norge, från konsulter och energibolag till vårdenheter och kommunala förvaltningar.
– Vi är mer effektiva, hinner med det som gör livet roligare och kan tack vare det göra ett bättre jobb, säger Lisa Willenhag, terapeut inom socialtjänsten på Socialförvaltningen Nordost i Göteborg.
Studien ingår i det globala 4 Day Week-projektet, lett av intresseorganisationen 4 Day Week Global, där arbetsplatser testar att göra samma arbete på 80 procent av tiden, med full lön.
– Det här talar för att 40 timmar inte är någon magisk siffra, säger projektledaren Anna-Carin Alderin.
Forskningen har finansierats av Karlstads universitet, där Lena Lid Falkman varit forskningsledare. Hon betonar att resultaten bör tolkas med försiktighet – studien saknar jämförelsegrupper och har kort uppföljning – men tycker ändå att det som framkommit hittills är intressant.
I studien rapporterade deltagarna bland annat minskad stress och ångest, bättre sömn och ökad känsla av lycka.
Produktiviteten och kreativiteten upplevdes högre, medan arbetsbelastningen uppfattades som oförändrad. Verksamhetsresultaten behölls eller förbättrades, och sjukfrånvaron minskade.
Tio av elva verksamheter har valt att fortsätta med kortare arbetsveckor.
– Det är kanske det största kvittot på att det här har fungerat. Resultaten stämmer också med en stor internationell studie med fler deltagare och kontrollgrupper, säger Lena Lid Falkman, som fortsätter följa utvecklingen.
Jeanette Hedberg på SKR säger att även om det finns lyckade exempel är en storskalig arbetstidsförkortning inom kommuner och regioner inte möjlig:
– Det finns ingen plan för hur förlusten av timmar skulle hanteras.
Hon anser samtidigt att mer kunskap behövs om effekterna och hoppas att SKR:s externa utredning om arbetstidsförkortning, som ska vara klar i november, kan bidra med det.
(Den här texten har vi kopierat från SVT. Länk till nyheten på SVT )
Vi känner med de 105 som nu verkar tvingas sluta sina arbeten på Santa Maria i Mölndal. Det måste kännas väldigt otacksamt när man skött sina jobb, levererat kryddor och taco-kvällar till hela Sverige och en bra vinst till ägarna.
Bakom varje beslut finns människor, lojala arbetare, som har gett stora delar av sina yrkesliv till verksamheten. Om förslaget går igenom står de inför en osäker framtid, säger Nataša Stojković, förbundsordförande, Livsmedelsarbetareförbundet. Beskedet om eventuell nedläggning kommer i ett läge då arbetslösheten i Sverige är bland de högsta i Europa.
– Trygghetssystemen som ska finnas där när människor förlorar jobbet, inte minst a-kassan, har urholkats under lång tid. I det ljuset känns beskedet extra tungt. När ett lönsamt företag, i jakt på ännu högre vinster, väljer att flytta produktionen utomlands upplevs sveket mot de anställda särskilt smärtsamt, säger Nataša Stojković, förbundsordförande, Livs.
Ansvaret för frågorna om beredskap och livsmedelsproduktion behöver tas på allvar, menar Nataša Stojković. – I en tid då beredskap, försörjningstrygghet och livsmedelsproduktion lyfts som avgörande samhällsfrågor borde det vara självklart att produktion i Sverige värnas och utvecklas, inte avvecklas.
Livs krav på politiken är att återställa och stärka trygghetssystemen så att människor känner trygghet när jobbet försvinner. Även skapa tydliga och skarpa incitament för företag att stanna kvar och investera i Sverige, särskilt när verksamheterna är lönsamma. – Idag är det alltför billigt att lägga ner och flytta en produktion. Det finns för få krav på företag att ta det samhällsansvar som rimligen borde följa med att verka och tjäna pengar i Sverige. Det är ett systemfel, och det är hög tid att det tas på allvar. Detta är inte bara en fråga om enskilda jobb, utan om ansvar. Ansvar gentemot de anställda, mot lokalsamhället och mot Sverige som land, säger Nataša Stojković.
Vänsterpartiet kommenterar insändaren i Mölndalsposten för någon vecka sedan, där en grupp anställda i vården i Mölndal skrev om den pressade situationen på deras arbete.
Vi läser i Mölndalsposten de vårdanställdas rop på hjälp.
Det har varit många år nu när en acceptabel nivå på Mölndals omsorg upprätthålls av att personalen stressas. Personer som rekryteras till Mölndal från andra kommuner är inte imponerade av den omsorg som erbjuds här. Vi har sett våra egna föräldrar bo de sista åren i sitt liv i en verksamhet som är långt under det man har rätt att vänta sig av en välmående stad som Mölndal.
Det handlar inte bara om pengar får vi höra. Och visst, det har varit rörigt i administrationen på Vård- och Omsorgsförvaltningen, och en del pengar har lagts på fel saker. Vi kan säkert jobba smartare på olika sätt, och använda ny teknik på sätt som både är bra för brukare och minskar kostnaderna för kommunen.
Men vi kommer inte ifrån: Om unga människor ska välja att arbeta inom vården i framtiden så måste de tro på att de där kan göra ett bra jobb. För kan de det, så är arbete inom vården bland det bästa man kan ha!
Och för att göra det behöver de vara tillräckligt många. Och de måste ha vettiga villkor på jobbet. Och vi kommer att behöva att en större andel av våra unga väljer att arbeta i vården när de äldre blir en större andel av befolkningen.
För detta behövs mer pengar, det kommer man inte ifrån. Vänsterpartiet har de senaste åren i våra budgetförslag lagt tiotals miljoner mer på vård och omsorg än något annat parti i Mölndal. För att vi ser behovet. För att vi väljer en god och värdig omsorg före låga skatter.
Joakim Ramberg (V), Gruppledare, Tore Lund(V) och Margareta Goop(V), Vård- och omsorgsnämnden